.

jag hinner nog inte med den här bloggen längre..

jag har http://uffemylittleboy.blogg.se och sen kanske http://ponygeeks.blogg.se

och det känns som att det blir mycket. men jag kommer uppdatera nån gång då o då

/Stina

Puuh va trött jag är just nu.. Jobbat idag från kl 9 till halv 4.. Skrattat har man iallafall gjort till olika anledningar, hehe. Asså seriöst jag har ingen aning om vad jag ska skriva i detta läget. Jag kan väl nämna det att mitt photoshop krånglar, när man ska skriva så dampar allt upp sig :/ försöker fixa det .. Nej nu blire musik och bara slappa..

Dagens låt: http://www.youtube.com/watch?v=dWqXi4fU7T4 

Ha det bra alla söta läsare :)

//Emelie

Ni får lite smakprov från igår :)
vill ni ha mer ? ;)
















/ Stina

fina ni är på bilderna när ni hoppar

Svar: Tack :)

Äntligen så är bloggen klar :D
Nu tänkte vi berätta lite om våra hästar och oss själva :)

Emelie:

Om mej
 Jag är 15 år och mina stora intressen är foto och hästarna :) När jag går ur 9:an så vill jag läsa till fotograf. Jag fotograferar med Nikon D5000 och ja jag ÄLSKAR den :) Mina tillbehör till den är ett Sigma objektiv, standard objektiv och ibland använder jag ett solskydd till sigma objektivet och även ett stativ. Minneskort är väl ganska uppenbart att man använder.

Om hästarna
Mitt intresse för hästarna började redan när jag var runt 4-5 år gammal och då fick jag min första foderponny.
Det var ett shettis sto som hette Pyret. Jag hade henne i några år innan hon fick åka hem och nu är hon i trappalanda.
När jag var 11 år lånade jag en varmblodsvalack. Han hette Paul Pride men han kallades ju för Paul. Han var ganska skvättig för saker och ting men det blev bättre med tiden. Jag hade bara över en sommar tyvärr sedan fick åka hem.
När jag var 12 år gammal så fick jag mina 2 första hästar. Det var ett welsh sto som hette Sunny Day och minishettis som hette Almnäs ulysses men kallas för Julle. Sunny fick en tumör och fick somna in sommaren 2009. Julle är däremot kvar hos mej. Han är en stark liten kille som har överlevt fången. Han fick en kritisk fång för något år sedan och då var nära att han skulle få möta Sunny igen men allting vände och blev mycket bättre. Sedan dess har han haft små fång attacker men har lyckats bota dom i tid.
Sommaren 2010 så fick jag hem 2 foderhästar för ev senare köp. Det var en pansionerad nordis travare. Han hette Romhus Knerten men kallades för Knerten och även en shetlandsponny som hette Skogs Muffe men kallades för Muffe (han var väldigt lik stinas uffe) så jag hade 3 st att sköta om och jag kände att det blev för mycket så dom fick åka hem efter en månad. En månad man aldrig glömmer :)
Sist men inte minst är lilla Julle kvar. Han mår bra både med och utan kompis.

Stina:

Om mig
Jag är 13 år (fyller 14 iår) och mitt stora intresse är foto och hästar :) Efter skolan vill jag antingen läsa foto (media) eller häst. Jag fotar med en vanlig dålig kamera men ska snart köpa en systemkamera :) Mitt minneskort till min värdelösa kamera är jättelitet så man kan bara ta typ 200 bilder -.-

Om hästarna
Mitt intresse för hästar började redan som liten runt 1års åldern eftersom jag då bodde ofta hos min moster eftersom min mamma pluggade till sjuksköterska och pappa jobbade ofta. Så min moster(''vajan'') och hennes sambo ( ''totto'' ) tog hand om mig. Vajan hade 2 hästar som jag red på med henne, och skötte om hennes hästar. Hennes hästar heter Amigo och Uffe. Amigo är en lippizaner valack på 19 år och Uffe är en shettis valack på 15 år (allt räknat från iår då). Jag hade Uffe som min häst ( venne om han var skriven på mig, men alla sa att han var min) men sen kom alla kusiner och ville ha uffe som deras också , ,så min status blev mindre och mindre värd. Men han kommer alltid vara MIN ponny , alltid !
När jag var 9-10 år så hade min bror ( http://tommyhedstrom.blogspot.se ) en flickvän som hade en ponny. Tommy berättade det för mig, och sa att hon kanske skulle vilja låna ut henne till mig , och jag blev såklart alldeles till mig och ringde först tommys flickvän och frågade, och hon sa att det var okej, så jag sprang ner till mamma och pappa och var typ över dampig och typ skrek att snääääälla får jag den hästen , jag lovar ta hand om henne jättemycket och vara jätteduktig och blablabla.. Så jag fick m och nästa måndag kom min älskling, Leila. Hon stannade hos mig ett bra tag ( kanske ett halvår) men vi hade inte så ljusa stunder. Jag var liten och kunde egentligen inte ta ansvar men jag gjorde det jag kunde. Leila fick ofta fång, och till slut blev det så hårt, så vi fick avliva henne. Det var en av dom svåraste dagarna i mitt liv.
Sen kom Pamela. Min f.d skötponny/foderponny . Hon var en bestämd shettis dam som hade lite (myyyycket) egen vilja ;) Hon var den första ponny/häst jag ramlat av, och gissa om det blev många gånger.. Men hon var mitt hjärta och själ, jag levde för den hästen, och det var som min egen eftersom det var bara 1.5 KM från mitt hus och bara jag tog hand om henne nästan varje dag (om jag inte var sjuk). Ett år fick jag vara med min älskade Pamela tills Jesca kom och förstörde för mig.. Men hon blev min kompis så småningom.. Hon sa att hon har känt pamela längre än mig , även fast hon typ sett henne 2 gånger i sitt liv , och jag ett helt år. Men what ever.. det var jättejobbigt att lämna henne, men jag ska snart hälsa på henne, hoppas jag. Pamela lever fortfarande och har det nu bra, hos Sara jk :)
Och så kom Camillo. En av dom gulligaste små sakerna som jag sett! Ganska lik Pamela , svart , shettis men valack (unghäst, 4-5år). Jag var skötare på honom ett år, och det var ett underbart år. Han var mitt allt,mitt liv. Jag kommer alltid minnas honom som nåt av det bästa nånsin. Han ska nu säljas men jag tror jag vill hälsa på honom, saknar honom så..
I samma stall som Camillo stog på , stog även musse. Musse var en gammal travhäst på 19 år, som var blind på ena ögat. Honom var jag djupt förälskad i. Han var väldigt het i ridningen, men så himla underbar. Han blev nästan min, men det blev inte så. Sommaren 2010 var han desvärre tvungen att avlivas och flytta upp i trappalanda.. Jag saknar honom något så enormt , och gråter nästan varje gång jag ser en bild av honom. Han var verkligen så mycket för mig.

Nu har jag Uffe och Amigo på sommaren, och allt blir bara bra med dom , dom lever livet på sommarbete här uppe :)

Vila i frid alla hästar som dött på denna lista, hoppas dom har det bra